Research är för mig inte förberedelse, researchen är själva arbetet. När jag studerade mode i London var research inte bara ett steg på vägen. Vissa projekt bedömdes uteslutande på hur intressant och originell vår research var, vart den hade tagit oss och hur vi tolkade den. Ingen färdig kollektion, inte ens tygprover, färg eller skisser på plagg. Bara förmågan att hitta kopplingar ingen annan sett. Det formade hur jag tänker än idag. Det har tagit mig ett tag att förstå att research fyller helt olika funktioner i mitt arbete, och att det är helt okej. När jag skulpterar sitter kreationen i händerna. Kroppen vet. Där handlar research inte om att hitta referenser att använda, utan om att långsamt bygga en inre värld som påverkar arbetet utan att styra det. Det är en subtil process, som finns där under allt. I mitt arbete som kreativ chef för Panos Emporio är arkiven ett konkret verktyg. Där behöver jag faktiskt hitta saker, göra kopplingar, ta med material in i kreativa samtal med ett varumärke och ett team. Utan djup research blir arbetet tekniskt kompetent men tomt. Bildkulturen i detta nu lider inte av brist på innehåll, utan ett överskott av samma innehåll. AI producerar polerade visuals och algoritmer matar oss med det som redan bevisats fungera, samma bilder går i omlopp. Resultatet är en feedback-loop där igenkänning belönasArbete med ett genuint perspektiv sticker ut som aldrig förr, kanske för att det är så ovanligt. Mitt bästa tips är att leta där ingen annan letarDe referenser som verkligen tillför något kommer från källor utanför det alla andra redan tittar på. Fysiska arkiv, antikvariat, material som aldrig digitaliserats. En bild som inte cirkulerat på nätet är per definition mindre kontaminerad. Som skulptör har jag alltid hämtat inspiration från oväntat håll, gärna på oväntade hyllor i bibblan, som vetenskaplig illustration, industrikataloger, foto böcker om havet. Det är samma logik jag nu medvetet för in i designarbetet. Research bygger gradvis ett visuellt språk som är genuint ditt. I ateljén påverkar det vad händerna gör. I designarbetet påverkar det varje kreativt beslut, från castingen, till känslan, riktningen. Jag bygger fortfarande min, man kanske gör det hela livet som kreatör. Men grunden lades i London, av mina tutors, där de bara ville veta hur du tänkte.
