Jag hade nöjet att än en gång bli inbjuden av matkreatören Louise Ljung till en kväll på Göteborgs Konserthus, beläget på Götaplatsen. Hasselbladsprisets galakonsert bjöd i år på Carmina Burana, med Göteborgs Symfoniker, kör och sångsolister, dirigerade av Emilia Hoving. Pelargången fungerar som en visuell och akustisk länk mellan foajé, trapphus och stora salen.Byggnaden ritades av arkitekten Nils Einar Eriksson och invigdes 1935. Den är ett tydligt exempel på nordisk funktionalism, där form och funktion samverkar utan överflödig ornamentik. Den breda trappan som leder upp mot huvudentrén skapar en naturlig rörelse från Götaplatsen upp mot huset och markerar dess roll som en kulturell mötesplats.År 1931 utlyste man en arkitekttävling och uppdraget att rita konserthuset gick till Nils Einar Eriksson som skolats i funktionalismen men han valde att ge konserthusets yttre en mer traditionell, nyklassicistisk fasad för att bättre smälta in bland de andra monumentala husen på Götaplatsen. Han kallade sitt förslag En krabba i en rektangel. Byggnaden är uppförd i tegel och ljus marmor Trapphuset i kolmårdsmarmorInteriört präglas konserthuset av naturliga material och hantverk. Trapphusets väggar och golv i kolmårdsmarmor samspelar med mässingsräckena och belysningen, vilket skapar ett raffinerat men återhållsamt uttryck – typiskt för Nils Einar Erikssons sätt att arbeta med materialmöten inom funktionalismen. Stora salen, väggarna lär vara fyllda med allt från gamla tidningar till hö Själva konsertsalen med plats för 1 371 personer är klädd med fanér av sykomorlönn från Canada vald för sin akustiska funktion och estetiska kvalitet. I stora salenSalen har balanserad siktlinje från alla platser, vilket gör att både orkester och dirigent är synliga oavsett var publiken sitter. Taket är lätt välvt och väggarna har subtila lutningar som reflekterar ljudet jämnt över rummet. Hasselbladsprisets galakonsert: Carmina BuranaSalen är känd för sin exceptionella akustik, utvecklad i samarbete med akustikern Torben Eklund. Resultatet är en ljudbild som än i dag räknas som en av de bästa i Europa. Folkvisan. Freskmålning från 1937 av Otte SköldKonserthuset är också rikt på konstnärliga inslag. I entré- och foajéutrymmena finns verk av flera framstående svenska konstnärer från tiden, bland andra Carl Eldh, Sven X-et Erixson, Nils Wedel, Prins Eugen och Otte Sköld. Prins Eugens verk Minnenas landPrins Eugens fresk är ett fantasilandskap där konstnären hämtade sin inspiration från Österlen och Sydeuropa, målad 1936. När fresken gjordes 1936 var Prins Eugen 73 år gammal och han hade till sin hjälp konstnären Gustaf Magnusson som målade de nedre partierna av målningen, mer obekväma att utföra.Skulpturer, väggmålningar och reliefer är integrerade i arkitekturen och bidrar till den helhetsupplevelse som var typisk för 1930-talets svenska arkitekturideal. Vi fick en guidad rundtur i KonserthusetMöblerna i foajén är specialritade av möbelformgivaren och inredningsarkitekten Axel Larsson i samarbete med husets arkitekt Nils Einar Eriksson. Mattor och möbeltyg komponerades av Inga Wedel och den praktfulla dricksfontänen har nytillverkats av Orrefors efter Simon Gates originalritningar. Sven Erixsons väv, melodier Vid torgetSven “X:et” Erixson skapade den monumentala vävnaden Melodier vid torget, som pryder en vägg i den stora foajén. Vävnaden fångar rytmen och rörelsen i stadslivet och står i dialog med musikens flöde inne i byggnaden. Den oerhört vackra träpelargången Göteborgs Konserthus utgör idag en central del av stadens kulturliv och är hemmascen för Göteborgs Symfoniker. Byggnaden är fortfarande ett av landets mest välbevarade exempel på funktionalistisk arkitektur med stark materialkänsla och genomtänkt akustisk design. Vi bjöds på en otrolig trerätters middag i restaurangenKonserthusrestaurangen är fortfarande en central del av huset men har förändrats över tid. Den ursprungliga interiören från 1930-talet, ritad i funktionalistisk stil med ljusa träslag, textilier och rena linjer, har renoverats i flera omgångar men behållit sin karaktär av modernistisk elegans. Olof Palme var en flitig besökare och hade sitt eget bord i restaurangen Det tidigare "Palmes bord" är inte längre markerat, men berättelsen om hans besök lever kvar som en del av husets kulturhistoria. badrummens välvda väggar Jag rekommenderar verkligen att ni besöker konserthuset i höst eller varför inte en julkonsert
