Skulle gärna ha en sådan vägg hemmaRött är en färg vi inte kommer undan. Det är blodets färg, det första lilla såret när man ramlade med cykeln som barn, rodnaden som avslöjar oss, och tecknet på att kroppen förändras när man blir vuxen. Rött är också färgen vi instinktivt ser först som spädbarn – och kanske den sista som stannar kvar på näthinnan i slutet av livet. rött och rödguldRött har alltid funnits där, inbäddat i jorden, utvunnet ur mineraler, växter och insekter. Genom historien har det varit laddat – ibland med kraft och tur, ibland med varning och fara. Rösa rosor på Bisque I Lissabon mina röda nätaccessoarerNågra klassiska röda pigment:Järnoxid (red ochra, hematit) – det äldsta röda pigmentet, använt i grottmålningar som överlevt i tiotusentals år. Färgen är matt, varm och jordig, nästan som torkat blod. oxider och ockrorCinnober (kvicksilversulfid) – intensivt röd-orange, använd i romerska fresker och kinesiskt lackarbete. Lysande men giftigt.Krapplack – framställt ur krapproten, använt i textilier och konst sedan antiken. En mjukare, djupare röd nyans.Kochenill – en klar, kraftfull röd från torkade insekter, som förändrade måleri och mode i Europa på 1500-talet. I min konst använder jag rött som kontrast. en röd detalj, en utväxtDå mina skulpturer ofta går i dova toner – beige, mossigt grönt, brunt – kan rött bli en liten puls eller bara som en droppe i en annars nedtonad palett. Ibland som ett sår som blöder genom kompositionen. skulptur som glaserats och där jag skvätt järnoxid påJag arbetar gärna med järnoxid för dess råa, matta värme. Ofta skvätter jag på pigmentet innan bränning för att addera ett slumpmässigt moment. Rött gör något fysiskt med oss – det höjer pulsen, det fångar blicken. Därför fungerar det också så starkt i ett hem. En liten röd detalj – en stol, en lampa, en vas – kan förändra en hel miljö. Magda Marnells otroliga lägenhet i Stockholm, med den röda neonlampan på väggenRött är aldrig neutralt. Det stannar kvar när andra färger bleknar. Och kanske är det därför vi alltid återvänder till det – för att det påminner oss om livskraften.
