Sensommaren är ju alltid ett slags förnekelseprojekt. Man vill fortsätta låtsas att man lever i frihet, ta dagen som den kommer och ens största problem är huruvida man ska inleda middagslagandet med ett glas torr Lambrusco eller en kall Col fondo. Att man inte behöver ha några läggtider för barnen, eller frukosttider heller för den delen, men så huxflux är allt det över och man hör hur Teams-notiserna börjar vibrera i bakgrunden. Så – några tips för att överleva övergången. Tillbaka i studion, och man kommer inte riktigt hur tankarna gickJag tänker att sensommaren egentligen är den mest melankoliska tiden på året. Folk pratar alltid om november som mörkret, men nej – augusti är nästan värre. Man vet att det är 9 månader kvar till nästa sommar och innan dess kommer höststormar, julhetsen och vabbruari, allt det som orsakar den kollektiva ångesten efter semestern.Sluta romantisera augustiAugusti är inte ’den sista sommarmånaden’. Augusti är början på terminen, på arbetet, på nya systemuppdateringar som ingen bett om. Släpp bilden av att du sitter barfota på en brygga och erkänn att du redan dag två är tillbaka i flödet. Man kan ju såklart om man är vaken passa på att njuta av Augustinattens alla stjärnor och kvällarnas rosa himlar. Asperö i AugustiFrys med värdighetDet är inhumant att sitta ute och äta middag i 14 grader och snålblåst. Men jag tycker, gör det ändå, för snart har du verkligen inget val. Dubbla jackor är dessutom alltid gångbart. Det är också lite nice att äntligen ta på sig jeans och strumpor Dubbla jackorTillåt vemodetDet är inte en personlig svaghet att känna att sensommaren är lite sorglig. Det är slutet på allt som varit fritt, början på allt som ska organiseras, alla känner likadant. Kräftskivans dubbelhetDen är både en dödsceremoni för sommaren och om det känns som ett stilbrott, skippa då hattar mångubbar och nubbe. Man måste gå, för att känna sig del av någonting större. Tillåt dig att längta efter rutinerDet finns något nästan fult i att erkänna att man vill tillbaka till struktur. Men längtan efter fasta tider är också längtan efter trygghet. Njutet i att barnen ska tillbaka till förskolan eller skolan, för vem har egentligen semester när man har barn? Skippa de storslagna planernaIngen målar om vardagsrummet i början av September. Ingen ”kommer ikapp med livet”. Däremot kan man börja spara bilder på Pinterest på hur det/du/life kan se ut i en framtid när man orkar ta itu med det. Sensommaren är egentligen inte en årstid. Det är ett limbo. Jag skriver just nu en lista på allt vi kan se fram emot med hösten.. Har du input på det, pls jag behöver all hjälp här :)
