Jag tänkte dela med mig av min process, som oftast består av tre delarResearch, Koncept och Att bygga en värld Anslagstavla med färginspirationFör mig börjar allt med research. Det är en form av samlande och kategoriserande– inte systematiskt, utan mer som ett intuitivt nät som fångar in visuella impulser. Jag plockar upp fragment där jag rör mig: i en bok, på en utställning, i gatumiljön eller i ett flyktigt möte. Det kan vara en färgton som skär genom synfältet, ett oväntat material, en detalj i en målning eller en bild som fastnar långt efter att jag bläddrat vidare. Hela mitt liv har jag samlat och kategoriserat. Som barn samlade jag på allt från snäckor, stenar, blommor jag lade i press till My little ponnys, tvålar och nyckelringar. En sommar förde jag bok över alla djur jag lyckades klappa – insekterna var de mest svårfångade. En otrolig vintage kavaj från Shultneck i GöteborgNuförtiden handlar det mer om visuella begär, jag kommer helst inte hem med fickorna fulla efter en dag på stranden utan det räcker för mig att fota det. Ofta börjar min research med en resa, en bok eller utställning. Jag kan fastna för en känsla som ett plats väcker, ett mönster på en gardin, en färgkombination, eller en liten detalj i en målning eller en udda stol i ett rum. Därifrån fortsätter samlandet – en bild jag river ur en tidning, ett vintage plagg som har en fin skärning eller en oväntad detalj som kanske får följa med hem ändå. Min bokhylla i AteljénSamlandet är nästan kroppsligt. Jag känner när något drar i mig, när jag ser en bild jag måste ta, föreviga och stoppa in i mitt arkiv. Bok om fossilDet är som om fragmenten själva söker en plats och jag är den som håller ihop dem. Jag samlar först och förstår senare. En gullig samling månar och solar på en dörr i GreklandIbland kan jag se igenom mina gamla bilder från resor och inse att jag redan då, var inne på samma sak eller samma linje men inte tog det vidare då. Tiden var inte rätt Med tiden bildar dessa impulser ett arkiv – ett lapptäcke av visuella minnen. Jag låter det vara rörigt, nästan överväldigande (ni vill inte se skrivbordet på min dator där bilder ligger i kluster) och det som kan uppfattas som stök är ordning för mig och påminnelser av att i mängden uppstår riktningen. En textil installation Jag jobbar gärna fysiskt – sprider ut böcker, skriver ut bilder, river ut, nålar upp färgfragment på väggarna. Bygger moodboards som blir till en karta över mina tankar, där trådar långsamt börjar korsas. Bok om finsk skulpturOch någonstans i detta överflöd av material börjar en riktning visa sig. En form återkommer, en färgton dyker upp gång på gång, en känsla insisterar på att ta plats. Där någonstans planteras fröet till något större – början på en värld som långsamt tar form. Färgerna är fantastiska på Café Gapet i GöteborgStay tuned för del 2 om att konceptualisera
