Att åka till en konsthall på landet är en annan sorts upplevelse än att gå på ett museum eller konsthall i stan. Det kräver såklart mer planering, platsen blir en destination i sig, just därför blir besöket också mer koncentrerat. Jag upplever att eftersom man avsatt restid ger man också konsten mer uppmärksamhet. Renzo Piano har ritat de stora ladugårdsliknande byggnaderna Vandalorum i Värnamo är ett tydligt exempel. Arkitekten Renzo Piano har ritat de stora byggnaderna som ser ut som moderna lador, placerade rakt ut i det småländska landskapet. Det är enkelt och storslaget på samma gång. Här visas internationell samtidskonst och design av hög klass, men tempot känns mer avslappnat. Utställningen Abuse of Power Comes as No Surprise bygger på Marika och CG Wachtmeisters samling av amerikansk samtidskonst och tar upp teman som makt, kropp, identitet och sociala strukturer. Här möts starka namn som Nan Goldin, Kara Walker och Andres Serrano – konstnärer som inte tvekar att ställa obekväma frågor och visa verkligheter som ofta döljs. Skulpturerna har en särskild närvaro. De är tunga, fragmenterade, ibland groteska men också märkligt vackra. De sätter kroppen i centrum och gör maktens mekanismer fysiska. Roxy Paine Puffball field 1998Ett verk som stannade kvar hos mig var Roxy Paines Puffball Field. En hel svampkoloni i metall, frusen mitt i sin tillväxt. De ser nästan mjuka ut, men ytan är kall och obeveklig. Det finns något både komiskt och skrämmande i att se naturen uppskalad och förhårdnad– som en påminnelse om hur vi försöker kontrollera det vilda och i stället skapar något konstgjort, oroande vackert. En annan del av upplevelsen är trädgården som omger konsthallen. Den är skapad av Piet Oudolf, en av världens mest inflytelserika trädgårdsformgivare. En del av trädgården, som behöver upplevasHans sätt att arbeta med perenner och höga gräs ger platsen en tydlig identitet och förstärker känslan av att konsten inte bara finns i salarna, utan även ute i landskapet. Det är en trädgård som förändras under året och som jag gissar gör att Vandalorum känns levande även mellan utställningarna, en fin höstdesitination. Vandalorum och Piet Oudolfs trädgård[video mp4="https://files-aller-blogger-platform.aws.aller.com/uploads/sites/155/2025/09/img-3382-2.MOV?fm=mp4" data-setup='{"fluid": true, "autoplay":false}'][/video]Skulpturen Teratological Pear, gjuten i betong med en gropig, organisk yta, är en improviserad tolkning av en etsning där ett antal päron har växt ihop och bildat en slags superform som tycks revoltera mot såväl botaniska konventioner som gravitationskraften själv. Skulpturen är unik i sitt slag då besökare kontinuerligt bjuds in att måla (om) skulpturen. Teratological Pear är ett verk på innergården av Nina Canell och Robin WatkinsAbuse of Power Comes as No Surprise – Vandalorum, Lada 1 pågår tom. 12 OktoberJag rekommenderar!
